Har sån träningsvärk i mina armar idag, och ont i ryggen. Tränat? Nix... eller jo kanske fast inte riktigt... igår fick jag gå och bära lilla nyingen mest hela eftermiddagen. Det var mycket gråt och frågor efter mamma och pappa, och i det här läget i början så ignorerar man ju inte sånt utan gör allt för att barnen ska känna sig trygga och nöjda med att vara här, även om det innebär sitta i knät och bli buren större delen av dagen. Tur att jag bara har 2 andra barn här på eftermiddagarna när nyingen kommer, så jag har möjlighet att ägna så mycket tid åt den nya.
Har läst på och läst på om DH, om det nu är det jag har, och inser nu när jag tänker efter att jag måste haft det länge om det nu är det jag har. Iofs tog man ju många fler prover, även diabetes eftersom mina sår läker så dåligt, men jag skulle bli förvånad om jag inte har DH och måste leva glutenfritt framöver. Har ju aldrig mått så bra som när jag åt enligt GI Rivstart och det är ju ett tecken på att jag levt fel. Och ändå är det så svårt att lägga om kosten just nu.
På ett sätt är det jobbigt att behöva tänka på vad jag äter resten av livet och inte kunna vara så där spontan. Men på ett annat vis får jag lite "tjohoo"-känsla... för att jag förhoppningsvis äntligen får veta vad jag har för problem och hur jag kan göra nåt åt det. Oh framför allt skulle det bli lättare för omgivningen att acceptera att jag tackar nej till fikabröd... en del har ju så svårt att fatta sånt där och blir nästan förnärmade när de bjuder på tårta och semlor och kakor och bullar och jag tackar nej. Nu måste de väl ändå fatta att jag faktiskt inte mår bra av det, precis som jag faktiskt sagt, även om jag inte haft nån diagnos på det så får jag ju bevisligen problem med uppblåst mage med muller när jag ätit vitt som pasta, vetebröd och annat sånt.
Nu är det 6 dagar tills Ola åker till England. Jag kan inte köra honom till stationen i Borlänge för de ska åka strax före 12, samlas halv 12, och vid den tiden har jag 4 dagbarn här och dessutom är det mitt i lunchen. Hoppas han kan få skjuts med nån av de andra som ska ner härifrån. Frågade pappan och han sa att om det blev kris kunde han hämta och köra honom men det verkade rätt besvärligt... inte så kul för Ola kanske att inte pappa ställer upp, men jag har i alla fall slängt ut en fråga i FB-gruppen för resan och frågat om nån har en plats över i bilen. Nappar ingen så får väl pappan lov ändå att hjälpa till.
Nu är det alla hjärtans dag, jag har en timme kvar tills barnen börjar droppa in och jag ska passa på att dels slå in paket till det dagbarn som fyller 5 år just idag, och plocka fram nånting från pyssellådan, så de kan få tillverka varsitt hjärta och ta med hem, för sakens skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar