måndag 2 juli 2012

Tröttare än jag borde

Sitter här vid halv 6 på måndagsmorgonen och ska göra mig i ordning för att åka till Leksand och fortsätta med introduktionen. Börjar 7 idag, då slutar jag 14 eller 14.30. Andra dagar börjar man 16 och jobbar till 21. Finns andra sluttider också, men detta är de tider jag har på mitt schema iaf.

Jag var med i fredags, man ska tydligen ha 5 dagars introduktion - och det behövs! Jestanes så mycket man ska lära sig... de har sina scheman i mobiltelefoner och man ska markera där när man kommer fram och när man åker ifrån varje vårdtagare. Det är pekskärmar och man ser inte ett dugg... har bara tittat ännu hur det ser ut men jag måste träna upp hur man gör också innan jag börjar gå själv. Sen är det hur man ska hitta rätt. Jag hittar ju inte i Leksand så det blir ju inte så lätt... de har inte mer än 2 bilar och man är 4-8 som jobbar samtidigt så det blir mycket att man släpper av och plockar upp varann, fattar inte hur det ska gå om det är jag som har bilen...
och bilarna, de är ju också ett kapitel för sig. Jag kör ju bara min egen bil så jag måste lära mig att köra dessa åbäken också och alla rutiner.

Jobbet i sig består förutom flängandet av att hjälpa folk klä på sig, ta fram frukost och mediciner, hjälpa till med städning, köra ut mat, värma och duka fram, diska, sitta och prata en stund, göra iordning kaffe, hjälpa nån att duscha - och allt är inplanerat exakt på minuten hur lång tid ett besök får ta. Blir inte lätt att ha ansvaret helt ensam precis.

Ska ha introduktion tom torsdag sen skulle jag vara ledig och börja jobba nästa tisdag på egen hand, men redan efter 2 tim intro i fredags kom första sms-et om jag kunde hoppa in redan på lördag och jag svarade JA.
Sen bestämde sig Johan för att komma upp och hälsa på i helgen, men jag jobbar bara till 14.30 så vi hinner ju ses ändå.
Och så kommer nog syrran upp ett par dagar i veckan, vi får se.

Ola har sommarlov, ligger i sängen till framåt 15, upp och klär sig, sätter sig direkt vid dator / TV-spel utan att ens dra upp persiennen, och går ifrån när middagen är klar. Då äter han och går tillbaka. Ser inte ens på TV längre och att ta sig utanför ytterdörren är inget han gör varje dag. Jag säger åt honom att det finns ett liv också som ska levas, han behöver röra sig, få luft, göra nåt annat men det fastnar inte... hur gör man?!

Lisa har ju heller inget jobb och ingen inkomst så hon går här hemma och drönar hon med. Har inte ens packat upp allt sen hon var i Sth, och kläder och annat ligger i högar över hela golvet. Lägger in ren och vikt tvätt på hennes säng - bara för att hitta den nerskuffad i röran med allt annat nästa gång jag tittar in.
Hon har börjat fundera på att åka utomlands och plugga nåt i vinter men om det blir nåt av eller inte, det får visa sig. Planerna ändras rätt ofta just nu.


1 kommentar:

  1. Förstår dig om du känner dig vilsen i det nya jobbet ! Jag beundrar er alla som jobbar på hemtjänsten o de som jobbar som personliga assistenter....
    Du kommer att fixa det bra det är jag säker på !
    Men visst är det svårt att hitta på nya platser o hoppas du får bra hjälp o förklaringar vart du ska....
    Korta tider har jag förstått att det är o det kan jag inte förstå varför det ska vara sååå tight. Stackars människor som behöver hjälpen o en lite pratstund...
    Lycka till !! kramen

    SvaraRadera