Så var det ett tag sen...

Tiden bara rasslar iväg här med sommarjobb och det ena och det andra. Kul att byta fokus ett tag men jag känner ju att jag inte har tid för hemmaprojekten som jag tänkt mig - att måla om köket, röja förrådet och vinden, och annat sånt.
Har ett schema på halvtid och har tagit på mig några extraturer också. Det går rätt bra även om jag gör misstag ibland - skulle hem till en tant häromdagen och tittade i telefonen (där får vi alla våra tider och instruktioner) vilken adress det var, hade fått huset ungefärligt utpekat för mig men ville vara på säkra sidan. Xxx-vägen 38. Jaha... och nu när jag trodde jag var på ungefär rätt plats, så var jag bredvid nummer 10. 38 är ju lååååångt bort... men jag började knalla. När jag tyckte det började verka märkligt ringde jag en kolleda och frågade, då hade jag gått totalt åt skogen för långt. Hon förklarade vilket hus det var, jag rusade tillbaka, kom såklart försent men det var väl inte hela världen - tanten bodde i 3B. Inte 38. Och jag såg inte det ens med glasögon på mig...?

Nåväl, tanten ifråga skulle gå till en uteservering och äta lunch med en väninna. Var dock ganska yr och ville ha sin käpp - hittade ingen. Jag frågade då om hon hade någon rollator och hon sa ja. Det stod 2 nere i trapphuset. Hon sa att båda var hennes och valde då den med störst hjul, och eftersom hon var så yr ville jag inte lämna henne ensam i trafiken utan följde henne till serveringen fast det var min egen lunch. Hon satte sig, väntade på väninnan och jag gick.
Då ringde kollegorna och undrade vart jag tagit vägen; men jag kunde inte ens svara i telefon så det gick nog 10 signaler. Försökte trycka på "svara" på displayen, hände ingenting alls... rota fram glasögon, försöka igen, så såg jag en lurknapp NEDANFÖR displayen och tryckte på och då funkade det.
När jag kom fram till de andra som åt lunch så berättade jag hur tanten mådde och hur jag gjort, att hon tog rollatorn för säkerhets skull - då började de titta på varann och så utbrast en: Men hon har väl ingen rollator?!
Då hade vi tagit nån annans rollator, fast tanten trodde det var hennes... hon är tydligen rätt dement men jag trodde ju såklart på vad hon sa.
Haha, kollegorna börjar nog tycka jag är lite konstig ;)

Idag ska jag också jobba fast inte likadant, jag ska följa med en vårdtagare i sjukbil till Falu lasarett. Normalt sett skulle en ledsagare följt med men har semester, och då blev jag ombedd att följa med. Det går säkert bra det med.

Men först ska jag följa med Lisa till Arbetsförmedlingen.